Jag stiger upp för att rulla ned persiennerna, samtidigt hör jag hur vinden susar utanför mitt fönster, likt ljudet av en ostämd fiol. Jag ser även hur träden fryser, nakna står de där utanför. Bladen har fallit ner och nu på väg att förvittra, brytas ned och förbli historia.
Detta bör nog bekräfta att tiden faktiskt går, tiden stannar inte upp och tar en paus, nej tiden stannar inte upp, tiden tar ingen paus.
Låt oss därför se värdet i varje sekund som passerar, låt oss inte slösa bort tiden på något som inte ger oss någon nytta. Tid är kärlek! Det du lägger ner mest av din tid på, det bevisar vad du prioriterar här i livet, det bekräftar var ditt hjärta tillhör!
Jag vaknar upp och solstrålarna lyser starkt in i min boning, träder fryser inte längre, de är påklädda med de vackraste färgerna någonsin, jag njuter av utsikten där utanför. jag blickar ned mot min kalender och inser att nästan ett helt år har passerat.
(skrevs 081002)
1 comment:
Poet eller vad? sen när:D Me like!
Post a Comment